Loutwill

”Jag får väl sitta här om jag vill, jag visste faktiskt inte att ni skulle ställa er här och prata om min kropp!”, sa hon och det kändes som om mitt ansikte skulle börja brinna. Detta var för pinsamt för att vara sant! Hon hade hört när jag sa att jag gillade hennes kropp, och det lät inte som om hon skulle låta mig glömma det heller. En sekund tänkte jag faktiskt springa därifrån, men jag hejdade mig. Jag ville inte skämma ut mig ännu mer.

”Hur patetisk är du egentligen, sitter bakom en häck helt ensam en fredag? Hur kan du ens försöka bete dig som att du är cool?”, sa Alix argt. I samma sekund började hon springa därifrån och jag suckade av lättnad. Även om Alix ord hade varit hårda så hade jag inte velat något annat än att hon skulle försvinna. Vad skulle jag göra nästa gång jag såg henne? Jag kom på att jag för ett litet tag sedan hade lovat mig själv att hålla mig borta från Vajri, för annars skulle hon göra mitt liv till ett helvete, och jag insåg att jag borde ha följt mitt eget råd. Då skulle jag aldrig ha behövt gå igenom det här.

”Det var lite pinsamt”, sa Alix och skrattade försiktigt. Jag försökte le, men misslyckades. Jag hörde steg som kom emot oss och insåg att det måste vara Daniella, Ashley och Jong som undrade vad vi gjorde.

”Snälla, säg ingenting till dem!”, viskade jag panikslaget till Alix, och till min lättnad nickade han diskret.

”Vad gör ni egentligen, skulle inte ni köpa glass?”, frågade Jong när han såg att vi inte höll i några glassar. Ashley och Daniella såg också frågande på oss.

”Vi behövde bara pissa först”, sa Alix och pekade på häcken, och jag bet mig i läppen för att inte börja skratta. De kunde inte tro på att vi hade pissat på en häck i nästan tio minuter. Men Ashley verkade såklart tro honom.

”Ni killar har det så lätt, ni behöver inte uppsöka en toalett varje gång nöden kallar”, sa hon avundsjukt och suckade. Jag log mot Alix som log tillbaka.

”Så, ska vi cykla hem till mig eller?”, sa jag lättsamt och fick flera glada nickningar till svar. Vi gick mot cykelstället och pratade om oviktiga saker som filmer och vädret. Jag gick lite bakom de andra och funderade på vad som nyss hade hänt. Skulle jag verkligen kunna låtsas som ingenting nästa gång jag såg Vajri? Det kändes inte så, men jag skulle försöka. Plötsligt insåg jag att Daniella gick jämte mig, och jag kollade upp.

”Vad är det Jason? Du verkar helt borta”, sa hon mjukt och jag suckade. Jag orkade inte komma på en massa lögner just nu.

Hmm, ska Jason lyckas hålla sig borta denna gången?? Jag tror ju inte det, men vår käre vän kanske förvånar oss...
Ni tänker säkert just nu: Är Indianen Jacob från vettet? Ska han inte lägga upp mer?? Kanske är ni frustrerade och vill kasta någonting på indianen Jacobs långsmala ansikte, t.ex. en brödkavel. 
Men tänk efter nu lite, jag kommer i fortsättningen att lägga ut delar två gånger i veckan, och då kommer ni att ha svårt att hinna med i min blixtsnabba takt. Så ta det lugnt, luta er tillbaka och läs om er favoritkaraktär,

den stora, stygga ASHLEY!!!

/snygga indianen Jacob